40 år som gett EKO i Sverige - en Effektrapport från KRAV 2025

Hej!

Innehåll VD HAR ORDET ����������������������������������������������������������������������������������������������������������������������4 BIOLOGISK MÅNGFALD ���������������������������������������������������������������������������������������������������� 6 Främjande av biologisk mångfald sedan 1985 ����������������������������������������������������������������������6 Fåglarna på åkrar och ängar minskar – ekologiskt en del av lösningen ��������������������������������7 KRAV-märkt potatis har sparat 30 miljoner liter bekämpningsmedel ��������������������������������������8 I dag avgörs framtiden för den biologiska mångfalden ����������������������������������������������������������9 DJURVÄLFÄRD ��������������������������������������������������������������������������������������������������������������������10 En motreaktion som gett betande kor och bökande grisar ����������������������������������������������������10 KRAV-bonden Lisa Schneider: ”Vi ville inte ha instängda höns” ������������������������������������������11 Stor ökning av ekologiskt hållna djur sedan 1985 ��������������������������������������������������������������12 När djuren mår bra, mår jorden bättre ��������������������������������������������������������������������������������13 KLIMATPÅVERKAN ����������������������������������������������������������������������������������������������������������14 40 år och 30 regler om minskad klimatpåverkan rikare ������������������������������������������������������������14 KRAV-bonden Håkan Carlborg: ”All energi vi använder belastar miljön” ����������������������������15 30 000 ton koldioxid mindre tack vare KRAV-märkt potatis ������������������������������������������������16 Om 40 år kan jordbruket vara utan klimatpåverkan – men påverkan på jordbruket består ändå ������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������17 ARBETSVILLKOR ����������������������������������������������������������������������������������������������������������������18 Mycket mer än ekologiskt ������������������������������������������������������������������������������������������������������18 Turkisk fruktodling med bra arbetsvillkor ������������������������������������������������������������������������������19 Högre livskvalitet för fler ��������������������������������������������������������������������������������������������������������20 Finns det svenskt kaffe på hotellet? ��������������������������������������������������������������������������������������21 VARJE VAL ÄR VIKTIGT ����������������������������������������������������������������������������������������������������������22

Så började det. Tillbakablickar på KRAVs start 1985, och viktiga händelser sedan dess. Aktuellt. Berättelser från dagens KRAV-bönder, eller nedslag i dagsaktuella frågor. Effekten av att ställa KRAV. Beräkningar av olika effekter som KRAVs regler har haft för natur, människor och djur. Framtidsspaning. Utblickar om hur världen kan se ut för nästa generation, och hur vi vill bidra för att den ska bli så god som möjligt.

I samband med att vi fyller 40 år vill vi ta tillfället i akt och berätta om KRAVs historia och hur allt startade, men också visa vilken effekt KRAV har haft på samhället. Samtidigt vill vi blicka framåt och resonera kring hur framtiden kan se ut, beroende på vilka val vi gör i dag. Rapporten utgår från fyra teman som ligger oss varmt om hjärtat: Biologisk mångfald , Djurvälfärd , Klimat och Arbetsvillkor . Vi utforskar varje tema genom fyra olika perspektiv:

SÅ HAR VI RÄKNAT

Om bekämpningsmedel Beräkningarna bygger på statistik om ekologisk och konventionell odling av potatis från Jordbruksverket. Statistiken för ekologisk odling omfattar åren 2003 2023. För åren 1985-2002 har antaganden gjorts utifrån KRAVs egen statistik om ekologisk odling för de åren. Uppgiften om liter bekämpningsmedel som sparas per ton odlad ekologisk potatis kommer från Naturskyddsföreningen.

Om konstgödsel Beräkningarna bygger på statistik om ekologisk och konventionell odling av potatis från Jordbruksverket. Statistiken för ekologisk odling omfattar åren 2003 2023. För åren 1985-2002 har antaganden gjorts utifrån KRAVs egen statistik om ekologisk odling för de åren. Uppgiften om liter konstgödsel som sparas per ton odlad ekologisk potatis kommer från Naturskyddsföreningen.

FÖRORD & INNEHÅLL

Omslagsbild: Sara Ängfors Design och produktion: KRAV Tryck: Åtta45

40 år som gett EKO i Sverige: en effektrapport från KRAV 2025 @ KRAV ekonomisk förening

FOTO: SARA ÄNGFORS

Blir grisen fetare för att vi väger den oftare?

A lla som fyllt jämnt vet att det ger en sina misstag, dra lärdomar för att sedan ta nya kliv framåt i livet. Och nu är det vår tur – året när KRAV fyller 40 är här. Vi har anledning att fira, vi har skäl att räta på ryggarna och vi har fog att med stolthet dela med oss om vilket eko KRAVs varande och görande har gett i vårt land under de senaste fyra decennierna. Jag vågar påstå att vi lever i en tid när svulstiga beskrivningar om vart vi är på väg får stå tillbaka till förmån för ettor och nollor. Där drömmen om en bättre värld bara räcker en bit. I den krassa verkligheten behöver drömmen kläs med svarta siffror längst ned i kalkylen. Jag hävdar med en dåres envishet att vi måste klara av att både drömma och mäta. Med kompassen i sin ordning och blicken mot skyn, ska vi visa att en satsning på KRAV-märkt inte bara ger hopp och framtidstro om en grönare fram tid, utan även – trumvirvel – mätbara resultat. I den här rapporten finns exempel på det. För att nämna ett: Alla som handlat KRAV-märkt potatis genom åren har sparat planeten, våra jordar och vattendrag rester från 30 miljoner liter naturfrämmande kemiska bekämpningsmedel. Det spelar roll. Att välja KRAV-märkt är ett aktivt ställningstagande för bevarandet och främjandet av den biologiska mångfalden, det är att värna alla djurs rätt att leva möjlighet att göra något slags bokslut. Att titta tillbaka, räkna bedrifter, utvärdera

naturliga djurliv, att minska klimatförändringarna och öka motståndskraften mot dem, och att värna allas rätt till bra arbetsvillkor. När vi nu blickar tillbaka får vi en uppfattning om hur långt vi har kommit och hur mycket som föränd rats – men tillbakablicken syftar också till att påminna oss om allt som återstår. Vi lever i en osäker och orolig tid. Ett oroligt geo politiskt läge gör att vi behöver prata om Sveriges egen livsmedelsförsörjning, beredskap och motstånds kraft. Här spelar KRAV en viktig roll: Mer cirkulära system, mindre beroende av insatsmedel som ofta kommer långt härifrån är exempel som gör ekologisk produktion högaktuell. Klimatkrisen och hotet mot den biologiska mångfalden pågår och det är upp till oss, tillsammans, att bidra till något bättre. Vi är långt ifrån framme. Vi behöver kavla upp ärmarna för att nå visionen om en mer hållbar framtid. En framtid att längta efter. Jag tror inte grisen blir fetare för att vi mäter den oftare, men jag tror att vår relevans ökar när vi kan svara både på frågan varför vi behöver finnas, men också att och hur det tydligt gör skillnad. Som någon klokt sagt före mig: What gets measured gets done.

VD HAR ORDET

Trevlig läsning och grattis på 40-årsdagen!

Emma Rung, vd på KRAV

4

5

BIOLOGISK MÅNGFALD

Främjande av biologisk mångfald sedan 1985 N är KRAV bildades 1985 rymdes de första reglerna gällande växtodling på SÅ BÖRJADE DET

Fler fågelarter som riskerar försvinna

Buskskvätta

Tofsvipa

Stare

SÅNGLÄRKORNA MINSKAR i antal, men även andra fåglar knutna till vårt odlings landskap blir allt färre.

Gulärla

Törnskata

Ängspiplärka

en A4-sida. En av reglerna var att undvika “syntetiska bekämpnings medel” i odlingarna. Det är ett beslut som har gynnat den biologiska mångfalden i 40 år. Med naturfräm mande bekämpningsmedel, som vi säger i dag, tar man inte bara död på skadeinsekter i odlingarna. Även insekter som behövs för att pollinera och befrukta grönsaker, frukter och bär stryker med när odlingar besprutas med insektsmedel. Forsk ning visar att det finns 50 procent fler arter av bin, humlor, fjärilar och andra pollinerare på och kring ekologiska odlingar än kring konven tionella odlingar. Över 75 procent av världens jordbruksgrödor är helt eller delvis beroende av insektspollinering. Under jord i ekologiska odlingar finns det upp till 20 procent fler arter och grupper av mikroorganismer än i konventionella odlingar – bland annat mikroorganismer som bidrar till nedbrytning av organiskt material och en bördig, mullrik jord. Efter andra världskriget ökade användningen snabbt av natur främmande bekämpningsmedel. Det var länge okänt vilka negativa konsekvenser det hade för djur och natur. Men 1963 kom marinbiologen Rachel Carsons bok “Tyst vår”, som kritiserade den ökande användningen av miljögifter − speciellt DDT − inom jordbruket, eftersom det hotade hela djurlivet. Bokens titel syftade på att man såg ett samband med färre antal fåglar, och boken fick stor betydelse för synen på användning av bekämpningsmedel. I Sverige för bjöds DDT på 1970-talet.

FOTO: SARA ÄNGFORS

Fåglarna på åkrar och ängar minskar – ekologiskt en del av lösningen

FOTO:PIXABAY

AKTUELLT

50% fler arter av pollinerare på ekogårdar

F åglarna på åkrar och ängar i vårt odlingslandskap blir allt färre. Det gäller exempelvis sånglärka, tofsvipa, buskskvätta, ängspiplärka, gulärla, törnskata, stare, hämpling, gulsparv och ortolansparv. Långt ifrån alla som promenerar längs en åker en solvarm sommar dag får numera höra och se en svirrande sånglärka stå ryttlande stilla långt uppe i luften. En fjärde del av dem har försvunnit i Sverige sedan 1970-talet. Under samma tid har tofsvipan minskat kraftigt, främst i Västsverige. Hälften av stararna har försvunnit de senaste decennierna. Gulsparven för svann nästan helt under 1950- och 60-talen, återhämtade sig men har åter börjat minska kraftigt. Och den

grönskimrande ortolansparven är en fågel som håller på att försvinna helt från Sveriges åkrar och ängar. En av de främsta orsakerna till den negativa utvecklingen av biologisk mångfald i odlingslandskapet är förändringar i jordbruket, där intensiv odling, minskade småbiotoper och användning av naturfrämmande bekämpningsmedel påverkar både fåglarnas livsmiljö och deras till gång till föda. För sånglärkan har minskningen av öppna jordbruksmarker, ofta när jordbruk läggs ner eller landskapet växer igen, lett till färre häcknings platser. Tofsvipan påverkas i sin tur av ensidig och intensiv spannmålsodling, där täta grödor och snabb växttakt

gör det svårt att hitta föda och skydd för ungarna. Det blir också svårt för många fåglar att hitta mat när färre djur betar på vallar och strandängar så att markerna växer igen. All förlust av biologisk mångfald är allvarlig, eftersom den är en förutsättning för liv på jorden. Men fåglarna kan ge en bra uppfattning om läget för biologiska mångfalden, eftersom de är både synliga och ljudliga, och oftast aktiva under dygnets ljusa timmar. Det finns dock ljuspunkter. Enligt en större forskningsgenomgång från 2014 fanns det 20 procent fler fågelarter på ekologiska gårdar. Därmed kan KRAV-certifierade gårdar som odlar utan naturfrämmande bekämpnings medel vara en del av lösningen.

BIOLOGISK MÅNGFALD

1985

1990

1988

1991

KRAV bildas. De första reglerna gäller växtodling.

Den första KRAV-märkta mjölken börjar säljas.

Varumärket KRAV registreras.

Coop lanserar Änglamark som är KRAV-märkt från start.

6

7

I dag avgörs framtiden för den biologiska mångfalden N är vi går till butiken och handlar mat i dag fattar vi beslut om framtiden för nedbrytbara. De ackumuleras i levande organismer, är hälso farliga för både människor och FRAMTIDSSPANING

FOTO: SARA ÄNGFORS

bara om att ekologiska odlingar själva främjar den biologiska mångfalden, de bidrar också med teknikutveckling som även andra typer av jordbruk kan dra nytta av. Teknikutvecklingen är nöd vändig för att alla livsmedel ska kunna produceras utan bekämp ningsmedel och utan att utarma våra jordar. Vi på KRAV vet att det går. Annars är det bara att använda sin fantasi. När KRAV bildades 1985 lyssnade vi på vinyl och kassettband, telefonen hängde på väggen och telexmaskinen höll på att ersättas av faxen. Världen kommer att se annorlunda ut 2065 om vi prioriterar att välja ekologiska livsmedel i dag och utvecklar ett smart och hållbart jordbruk så snart som möjligt.

den biologiska mångfalden. Enligt en rapport från EU-kommissionen kan mellan 9 och 15 procent av den biologiska mångfalden vara förlorad till 2065. I dagsläget är det främst hur vi använder vår mark som bidrar till förlusterna av den biologiska mångfalden, inte minst i det intensiva jordbruket, där det används mycket naturfrämmande bekämpningsmedel. De senaste åren har ett nytt hot mot den biologiska mångfalden fått allt större uppmärksamhet – ”evighetskemikalierna” PFAS. Denna stora grupp kemikalier förekommer inte naturligt i miljön och alla är extremt svår

djur, sprids snabbt i vatten, jord och luften och de kan transporteras långa sträckor. Dessa kemikalier borde givetvis förbjudas omedelbart. I stället finns de i bekämpningsmedel som används vid konventionell odling av spannmål, rotfrukter, grönsaker, frukter och bär. Inom EU är 31 ämnen som definieras som PFAS godkända för att användas i växtskyddsmedel, och 19 av dem får användas i Sverige. Utanför Europa är ännu fler PFAS-kemikalier tillåtna i produktionen av livsmedel, även i sådana som importeras till Sverige. Att välja ekologiskt handlar inte

KRAV-märkt potatis har sparat 30 miljoner liter bekämpningsmedel

E tt sätt att räkna på den logiska mångfalden är att ta reda på hur mycket naturfrämmande bekämpningsmedel som har besparats naturen, jämfört med EFFEKTEN AV ATT STÄLLA KRAV gynnsamma effekten som ekologiskt har på den bio

arnas favoritknöl ekologiskt, vilket är nästan 10 procent av den totala odlingen. För varje ton skördad ekologisk potatis besparas naturen 50 liter bekämpningsmedel. Det innebär att den som handlat ekologisk potatis sedan 1985 har besparat naturen nästan 100 liter bekämp ningsmedel. Slår man ihop alla som handlat ekologisk potatis sedan

dessutom bidragit till att totalt drygt 1 200 kvadratmeter inte har besprutats med bekämpnings medel. Om man slår ihop alla som gjort det valet handlar det om 36 000 hektar. Som tur är ökar andelen svenskar som köper ekologisk potatis – andelen var 0,1 procent 1985, i dag väljer cirka 6 procent ekopotatis.

FOTO: SARA ÄNGFORS

BIOLOGISK MÅNGFALD om man odlat konventionellt. I det här exemplet har vi beräknat hur mycket naturfrämmade bekämp ningsmedel som besparats genom ekologisk odling av potatis sedan KRAVs start 1985.

KRAV bildades har nästan 30 miljoner liter bekämp ningsmedel undvikts. Den som valt ekolo gisk potatis i 40 år har

MÅNGA BADKAR. 30 miljoner liter bekämpningsmedel är lika mycket som om alla i Norrköping, alltså 145 000 personer, skulle fylla upp varsitt badkar.

1985 var arealerna för ekologisk produktion mycket liten, endast 1 500 hektar, varav potatisodlingen

uppskattas ha stått för 45 hektar, motsvarande 24 fotbollsplaner. Av den totala potatisodling

Enligt en undersökning från våren 2024 tänkte drygt 6 av 10, 62 procent, odla hemma kommande säsong. Störst odlingsintresse fanns hos åldersgruppen 30–55 åringar, där 70 procent planerade att odla hemma. Hemmaodlare kommer ofta närmare naturen och därigenom blir de mer medvetna om hur viktig den biologiska mångfalden är att skydda. 6 av 10 vill odla hemma

en samma år stod den ekolo giskt odlade potatisen för 0,2 procent. Men bara fem år senare, 1990, hade andelen ekologiskt odlad potatis ökat 3 procent. I dag odlas cirka 1 240 hektar av svensk

x 145 000

1991

1995

1992

1996

EUs (då EG) första version av en förordning för ekologisk produktion.

Statligt stöd till ekologisk produktion införs, vilket ökar intresset för ekologiskt lantbruk.

Café Organico blir första KRAV-märkta kaffet.

Regler utarbetas för restauranger & storhushåll. I slutet av 1996 har 21 restauranger anslutit sig.

8

9

DJURVÄLFÄRD

”Vi ville inte ha instängda höns”

AKTUELLT

FOTO: SARA ÄNGFORS

– Vi ville inte ha instängda höns, och det var uteslutet att ha dem i bur, säger Lisa Schneider, äggproducent på Berga gård i Fjugesta utanför Örebro. Lösningen för Lisa och hennes familj 2003 blev att välja ekologisk KRAV-­ certifierad äggproduktion. Numer kan konventionella äggproducenter även ha värphöns frigående utomhus, men att alltid ha hönsen utomhus är inte något som Lisa Schneider tror på. – För hönsens skull vill jag kunna stänga in dem om det blir för kallt. Det är en av fördelarna med ekolo gisk äggproduktion, säger hon.

De 12 000 bruna och vita Bovans hönsen hos familjen Schneider är fördelade på fyra avdelningar. De har stora öppna ytor inomhus och våningssystem som liknar låg vegetationen i djungeln, där hennes ”djungelhöns” härstammar ifrån. I våningarnas krypin finns reden, sittpinne, mat och vatten. Hönsen äter KRAV-märkt foder, som till minst 50 procent är odlat på gården. För att de ska ha något att pyssla med får de grovfoder året runt och sand att bada i. Sommartid ska höns i KRAV-­ certifierad produktion vara ute större delen av dygnet under minst fyra månader, och totalt minst en tredjedel av sina liv. Men enligt

Lisa Schneider är de ute mycket mer än så. – Om inte myndigheterna bestämmer att hönsen måste vara inne på grund av fågelinfluensa, får de vara ute på marken tills frosten eller snön kommer. Då brukar de gå ut en stund, men springer in när de blir kalla om fötterna. Annars på vintern kan de gå ut på en över byggd veranda – om de vill, säger Lisa Schneider. Hon säger att det är jätteviktigt för henne att hönsen har det bra. – De ska ha det så bra det bara går, vara glada. Det är trevligt för oss som sköter dem, och även ekono miskt fördelaktigt. Friska djur produ cerar bra, säger Lisa Schneider.

En motreaktion som gett betande kor och bökande grisar

SÅ BÖRJADE DET

K RAV har alltid varit en pionjär när det gäller djurvälfärd, och det är ett av de områden där KRAVs regler går längre än EU:s för ekologisk produktion, och självklart betydligt mer än vad den svenska djur skyddslagen kräver. KRAVs engagemang och regler för god djurvälfärd kom som en motreaktion mot exploateringen av djur inom den konventionella produktionen. Där specialiserades djurhållningen och skildes från växtodlingen, samtidigt som gårdarna blev större. Värphön sen hölls i burar, och slaktsvins produktion och viss nötkötts produktion hölls inomhus utan möjlighet till utevistelse. Utgångspunkten för KRAVs regler var i stället att djuren ska vara en integrerad del i lantbruket. Fokuset har alltid varit att respektera djurens naturliga behov när det gäller beteende, foder och miljö. Till exempel

ska kor, som naturligt har för mågan att omvandla grovfoder till livsmedel, bara äta kraftfoder i begränsad mängd och i stället beta för att hålla betesmarken öppen och med stor biologisk mångfald. Grisar, som är bra på att bearbeta jorden, får böka och kan användas till att hålla marken fri från ogräs. Därför är det en självklarhet att djur på en KRAV-certifierad gård får vara ute

mycket. Det ger en rikare miljö än ett stall, men också både naturlig sysselsättning och starka djur. Till en början tillät KRAV en viss andel konventionellt foder för nötkreatur, men i dag måste allt foder vara KRAV-märkt, och minst 75 procent ska odlas på gården. För KRAV-märkt gris och fjäderfä har andelen konventionellt foder successivt minskat, till nivån om maximalt 5 procent i dag.

DJURVÄLFÄRD

Utdrag ur KRAVs regelbok om djurvälfärd 1988.

FOTO: LENA LARSSON

1997

2006 KRAV blir en tredjepartscertifiering vilket innebär att flera oberoende certifieringsorgan kontrollerar de KRAV-certifierade verksamheterna.

2001

Svenskt smör börjar tillverkas ekologiskt.

KRAV vinner Göteborgs Stads internationella miljöpris tillsammans med FSC och får dela på en miljon kronor.

10

11

När djuren mår bra, mår jorden bättre

25%

FRAMTIDSSPANING

20%

V år vision är att alla djur hela livet, och att lantbrukets raser är sunda och robusta. Men vi har en lång väg kvar. Enligt Jordbruksverket finns det dock ett växande intresse i samhället för mervärden med svensk mat, där god djurhälsa och djurskydd är viktiga delar. Vi på KRAV gläds åt det växande intresset, eftersom det i längden leder till att importen av kött med sämre djurvälfärd minskar. Om fler svenskar dessutom kan gå längre, och inte enbart välja svenskt kött utan även ekologiskt eller KRAV märkt, kommer det resultera i att slag ska kunna utöva sina naturliga beteenden genom

fler djur får leva naturliga djurliv. Efterfrågan på svenskproducerad mat drivs också på av ökad med vetenhet om vikten av en robust och konkurrenskraftig livsmedels produktion. Inte minst det säker hetspolitiska läget påminner oss om detta, samtidigt som klimat förändringarna utgör ett växande hot mot livsmedelsförsörjningen. Här spelar djuren på KRAV-­ certifierade gårdar en särskilt viktig roll. De bidrar till bördigare jordar, eftersom deras naturliga gödsel förbättrar jordstrukturen, gynnar mikrolivet och förbättrar markens näringshållande förmåga. När djuren betar håller de landskapet öppet och gynnar den biologiska mångfalden

– som ger oss fler pollinerare som bin och fjärilar, vilket i sin tur stärker ekosystemens stabilitet och livs medelsproduktionen. Samtidigt behöver vi generellt äta mindre kött. Enligt Axfoods Vegobarometer är andelen vegeta rianer och veganer i Sverige i dag cirka 8 procent, och fler planerar att äta mindre kött under kommande år. Det tyder på att andelen som avstår kött kommer att öka i framtiden. I vår vision för framtiden avstår vi alla från kött som inte är producerat med hållbara metoder och där djurens välfärd inte har prioriterats. Att äta kött kräver att man tar ansvar. Både för djurens och planetens välbefinnande.

15%

Streckade linjer innebär att data saknas och att vi har gjort antaganden om hur stor andelen ekologiska djur varit baserat på data från tidigare och senare år. Statistiken kommer från Jordbruksverket.

10%

Andel ekologiska djur

5%

0%

1985

1986

1987

1988

1989

1990

1991

1992

1993

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

2019

2020

2021

2022

2023

Stor ökning av ekologiskt hållna djur sedan 1985

90 000 FÅR OCH LAMM får leva mer naturliga djurliv tack vare ekobönder.

EFFEKTEN AV ATT STÄLLA KRAV T ack vare ekologiska och KRAV-certifierade bönder får omkring 300 000 kor, 90 000 får och lamm och 25 000 grisar leva så naturliga djurliv som möjligt. För kor på KRAV-­ certifierade gårdar innebär det bland annat att de får gå ute under sommarhalvåret, att även mjölk korna får vara ute minst 12 timmar per dag och att kalvarna får dricka komjölk i stället för pulvermjölk. För fåren betyder det till exem pel att de får lamma avskilt från andra djur. För grisarna innebär det exempelvis att de ska få gå ute året om och att de ska kunna bada gyttjebad på sommaren. Även om antalet ekologiskt hållna djur har ökat kraftigt sedan KRAV startades, är det fortfarande allt för få djur som får dessa möjlig heter. Ännu är det bara en femtedel

av kor och får som får beta fritt och har friheten att gå ut. Dessutom har den uppåtgående trenden för andelen ekologiskt hållna djur stannat av och svängt nedåt sedan 2020. En möjlig anledning till det är de senaste årens inflation med allt högre matpriser. Det är inte bara tufft för hushållen – i förlängningen påverkar det också djurens väl befinnande. Även om det är upp till producen terna att ställa om till ekologiskt eller KRAV-märkt kan vi tillsammans bidra till att vända den negativa utvecklingen. Nu behöver fler efter fråga KRAV-märkta produkter – och vara beredda att betala lite extra för att djuren ska ha det bra. Kanske genom att äta kött mindre ofta men att varje gång välja ett ekologiskt eller KRAV-märkt alternativ.

DJURVÄLFÄRD

FOTO: SARA ÄNGFORS

2008

2007

2012

Försäljningsvärdet av KRAV-märkta produkter ökar med 40 procent jämfört med året innan.

En global eko-boom, delvis på grund av Al Gores film ”En obekväm sanning”, leder till ökad efterfrågan på ekologisk mat. Produktutbudet ökar med över 1 000 nya produkter under året.

KRAV inför klimatregler som går längre än EU-förordningen.

12

13

KLIMATPÅVERKAN

KRAV-bonden Håkan Carlborg: ”All energi vi använder belastar miljön”

KVÄVEFIXERANDE VÄXTER , som till exempel bönor, används istället för konstgödsel i KRAV-certifierade odlingar. Det är positivt för klimatet. FOTO: SARA ÄNGFORS

AKTUELLT

Det är hög tid att ställa om till alternativ fossilfri energi för att undvika en ohanterlig framtid, manar forskare. En av orsa kerna till varmare klimat och extremt väder är förbränning av fossila bränslen i maskiner och fordon. KRAV-certifierade ekobonden Håkan Carlborg på Källingby gård i Uppland började ställa om för många år sedan. – All energi vi använder belastar miljön på olika sätt. Den bästa ener gin är den man inte använder, säger Håkan Carlborg, som har lika delar spannmålsodling och gräsuppfödda köttdjur. För nio år sedan slutade han

använda fossilbränslet diesel, och kör nu sina traktorer och skotare på HVO100, ett förnybart alternativ till diesel. – Det är ett snabbt sätt att minska utsläppen av koldioxid med 85 procent, säger Håkan Carlborg. Men han tycker sig bli dubbelt straffad för sitt val. – Jag får ingen skattereduktion, den ges bara till dem som kör på diesel – ju mer koldioxid man släpper ut, desto mer ersättning får man! Dessutom är HVO-bränslet dyrare än diesel, säger Håkan Carlborg. Han tycker att man borde införa en ”klimatpremie” kopplad till bra miljö insatser som exempelvis energieffekti va maskiner och arbetsmetoder. Många andra maskiner på gården

går på el: en hjullastare, en fyr hjuling, gårdsbilen och den privata bilen, alla motorsågar, en röjsåg, en gräsklippare och en inplastare som gör balar av vinterfoder till djuren. Elfordonen är dyra, men drivs till största delen med el från en solcells anläggning som Håkan Carlborg installerade 2016. – Solcellerna är betalda, så nu ger de vinst trots att elpriset är lågt. Miljösatsningar som är kostsamma, kan bli lönsamma i längden, säger Håkan Carlborg. År 2020 blev Håkan Carlborg utsedd till Ekoböndernas Eko bonde av föreningen Ekologiska lantbrukarna, bland annat för att i många år ha testat nya miljö- och klimatvänliga tekniska lösningar.

40 år och 30 regler om minskad klimatpåverkan rikare

SÅ BÖRJADE DET

N är KRAV bildades 1985 var det inte många som hade hört talas om klimat förändringar. Men det var ett årtionde då många började få upp ögonen för att vi behövde ett annat förhållningssätt till naturen. Tyvärr var det inte tillräckligt

klimatpåverkan. Till exempel ska stallgödsel och kvävefixerande växter användas i stället för konstgödsel och ingen nyodling får ske på organogena jordar. För att ytterligare minska klimat påverkan från KRAV-certifierade företag började KRAV 2012 utveckla regler för energieffekti visering och energikartläggning för stora gårdar. Alla KRAV-­ certifierade företag skulle minska användningen av fossil energi och använda el endast från förnybara källor. Åren därefter kom mer detaljerade regler, som att alla skulle börja tillämpa sparsamt körsätt för att spara bränsle och ta hänsyn till energieffektivitet innan de köpte ny utrustning. Nu, 40 år efter att KRAV bildades, finns det cirka 30 regler i KRAVs regler som handlar om att minska negativ påverkan på klimatet. Om hela jordbruket hade följt reglerna hade vi kommit en lång väg mot ett klimatneutralt jordbruk.

FOTO: PRIVAT

KLIMATPÅVERKAN många, och världen valde inte den hållbara riktning vi hade behövt. I dag är det ingen som kan undgå konsekvenserna av uppvärmning en, och det blir allt mer bråttom att hitta lösningar.

Jordbruket påverkar klimatet på flera sätt. Utsläppen kommer från djurens fodersmältning, gödsel hantering och kväveomvandling i jordbruksmarken, från lantbruks maskiner, spannmålstorkar, jord bruksbyggnader och från dränera de organogena jordar. Dessutom skapas utsläpp utomlands, genom att vi importerar energikrävande konstgödsel. KRAV-certifierad odling har sedan starten byggt på metoder med lägre

2013 Naturskyddsföreningen genomförde kampanjen byt till eko. De fem varorna var kaffe, bananer, vindruvor, mejeriprodukter och kött.

2014

Början på en kraftig försäljningsökning som gör KRAV-märkt mat till något för alla.

Fulbanan blir ett begrepp för konventionella bananer. Ekologiska bananer tar över helt.

14

15

30 000 ton koldioxid mindre tack vare KRAV-märkt potatis

EFFEKTEN AV ATT STÄLLA KRAV F ör varje ton potatis som odlas ekologiskt sparas 61 kilo konstgödsel. Sedan KRAV bildades har Sveriges ekologiska bönder producerat 612 000 ton potatis – det betyder att vi har sparat in 37 000 ton konstgödsel. Det innebär i sin tur 30 000 ton mindre koldioxid i atmosfären, lika mycket som 20 000 bilar släpper ut under ett år. För en enskild person som valt ekologisk potatis motsvarar de minskade utsläppen en flygresa till Thailand. Potatisen får här utgöra ett ex empel på hur viktiga små val i var dagen är. Men ännu större effekter

på användningen av konstgödsel får man när man väljer ekologiskt kött och mejerivaror. I jämförelse med potatis, räknat per kilo, går det åt 5 gånger mer konstgödsel för att producera kyckling och ägg, 15 gånger mer för att producera smör, ost och fläskkött, och hela 35 gånger mer för att producera nötkött. Konstgödselns klimatpåverkan stannar inte heller vid själva till verkningen – den är ännu större när gödseln används, eftersom det ökar utsläppen av lustgas som är en mycket stark och långlivad växthusgas.

Den kvävgas (N2) som används vid tillverkning av konstgödsel finns i luften, men i en form som inte bidrar till uppvärmningen. När man tillverkar konstgödsel om vandlas kvävgasen till ammoniak (NH3) som tillförs marken, där kvävet så småningom ombildas till lustgas (N2O). Även kväve i natur lig gödsel kan ombildas till lustgas, men eftersom den ingår i ett krets lopp och används i lägre mängder än konstgödsel, blir utsläppen ofta lägre. KRAV-certifierade odlingar har dessutom noggranna gödsel planer för att minimera kväveöver skottet och läckaget av lustgas.

Om 40 år kan jordbruket vara utan klimatpåverkan – men påverkan på jordbruket består ändå

FRAMTIDSSPANING

D agens konventionella jordbruksmetoder bygger på konstgödsel, bekämpningsmedel och maximerad produktivitet. Metoderna ses som nödvän diga för att världen ska kunna förses med tillräckliga mängder av livsmedel. Men effekterna av de metoderna bidrar till fortsatt global uppvärmning med extremväder och minskad biologisk mångfald som följd, vilket i sin tur är det största hotet mot den framtida livs medelsförsörjningen. Om vi blickar 40 år fram till 2065, måste vi ha löst klimat frågans ena sida: att minska växthusgasutsläppen till nära noll. Den andra sidan, att anpassa oss till de förändringar som redan är oundvikliga, är ett långsiktigt arbete för både nuvarande och framtida gene rationer.

OM 40 ÅR MÅSTE... ...hela lantbruket drivas av förnybar el och energi

...jordbruket ha minimerat utsläppen av metan, lustgas och koldioxid från mark och gödsel hantering, samt ökat kolinlagringen i jordbruksmark. KRAV-certifierade gårdar visar redan i dag hur det kan göras, bland annat genom noggranna gödselplaner, täckning av stallgödsel ...jordbruket ha anpassat sig till de klimatförändringar som redan har skett : ett varmare klimat med längre perioder av torka och intensivare skyfall. Där ligger de KRAV-certifierade gårdarna steget före. Deras användning av stallgödsel från kor och grisar ger näring till små djur och mikroorganismer som lever i marken och håller jorden frisk och näringsrik. Mullhalten bibehålls eller ökar vilket gör att jorden blir bördiga re, kan hålla kvar mer näring och blir mer tålig mot både torka och skyfall. och en varierad växtföljd som inkluderar baljväxter och vall.

användningen ha effektiviserats så långt som möjligt. På KRAV-certifie rade gårdar gäller det redan i dag och till 2030 är vår målbild att all energi ska vara förnybar. Det driver på utvecklingen av lantbruksmaskiner som går på förnybara drivmedel eller el och lokal produktion av till exempel solel och biogas. energi , för att klimatpåverkan från själva tillverkningen ska vara minimal. Dock är användningen av konstgödsel i sig ohållbar eftersom det leder till att luftens kväve omvandlas till den kraftigt klimatpåverkande gasen lustgas (dikväveoxid). På KRAV-­ certifierade gårdar används i stället lantbrukets egen naturliga gödsel som enklare tas upp av växterna och kan minska risken för lustgasutsläpp. ...eventuellt konstgödsel produceras med förnybar

KLIMATPÅVERKAN

61 KILO KONSTGÖDSEL sparas för varje ton potatis som odlas ekologiskt. För varje enskild person som valt ekologisk potatis sedan 1985 motsvarar de minskade utsläppen en flygresa till Thailand.

FOTO: SARA ÄNGFORS

FOTO: ADAM KLINGETEG

2019

2017 Regeringens livsmedelsstrategi slår fast nationella mål för 30 procent ekologisk jordbruks mark och 60 procent ekologiska livsmedel i offentlig upphandling till senast 2030.

2021

20 procent av Sveriges jordbruksmark (åker+bete) är ekologisk.

KRAVs regler lanseras i en app och på en digital plattform för smarta telefoner.

16

17

ARBETSVILLKOR

Turkisk fruktodling med bra arbetsvillkor

AKTUELLT

Isik Organic är ett stort frukt odlingsföretag i västra Turkiet som satsar på sina anställda. Företaget har genom projektet Happy Village bidragit till att cirka 175 turkiska byar och tusentals odlare har ställt om till ekologisk odling, vilket också har gett de anställda bättre arbetsvillkor. Härifrån importerar det svenska KRAV-­ certifierade företaget Saltå Kvarn torkad frukt, som sedan KRAV-märks och hamnar på svenska butikshyllor. Förutsättningen för att Saltå Kvarn ska kunna KRAV-märka produkterna, är att dessa är ekologiskt certifierade när de lämnar Turkiet. Därutöver måste produktionen uppfylla KRAVs regler för goda arbetsvillkor. – Både ekologiska odlingen och arbetsvillkoren kontrolleras i byarna av flera fristående ackre diterade certifieringsorgan, säger Mehmet Cetin, en av de 20-talet agronomer som ger utbildning och rådgivning i byarna om hur man odlar ekologiskt. Utbildning och rådgivning är en del i Happy Village-projektet. Annat som projektet har gjort är att bygga hus till säsongsarbetare som kommer vid skördetid, så att

de slipper sova i tält eller under uppspända presenningar. Man har också borrat en brunn och anlagt ett vattenmagasin åt odlarna i en bergsby med fikonodlingar, så att de som bor där inte behöver gå långt för att hämta vatten. – Jag har besökt ett flertal av Isiks projekt och träffat odlarna, och alla vittnar om att Happy Village-projektet gör skillnad. Säsongsarbetarna på en Happy Village-odling kan sova tryggt i ett hus med bra sanitära förhållanden och sköta sin hygien, och det gör också produkten säkrare, säger Mårten Hasselbom, på Saltå Kvarns inköps- & kvalitetsavdelning. Tidigare var byarnas odlings lotter små, vilket gjorde att bekämpningsmedel från konven tionella grannodlingar lätt blåste över på de ekologiska grödorna. Med initiativet Happy Village lyckades ägaren Mehmet Ali Isik med början 2007 få hela byar att ställa om till ekologisk odling. Saltå Kvarn är det enda företag i Sverige som handlar från Isik Organic: russin, aprikoser, fikon, jordgubbar, körsbär, dadlar och mullbär. Russinen är Saltå Kvarns storsäljare och en av huvud produkterna hos Isik Organic, som producerar mer än 5 000 ton russin varje år.

ROSA GÓMEZ CARRASCO , ordförande i kvinnokommiteen Unicafec, odlar Sackeus Eguale Women’s Rights Coffee på en gård i San Ignacio-provinsen i Peru. FOTO: EGUALE KAFFE, KOOPERATIVET UNICAFEC I PERU.

Mycket mer än ekologiskt

ARBETSVILLKOR SÅ BÖRJADE DET K RAV-märkta varor är ekologiska, men också mycket mer. Bland annat ska människorna bakom produkterna ha goda arbets

villkor växte fram successivt i början på 1990-talet, till de regler som finns i dag och som utgår från bland annat FN:s allmänna för klaring om mänskliga rättigheter. Särskilt viktigt både i de svenska reglerna och i reglerna för impor terade varor är förbudet mot dis kriminering, lagstadgad minimilön, bindande anställningsavtal och att lagstiftning om arbetstid och övertid ska följas. För importvaror är regler mot tvångsarbete och barnarbete också mycket viktiga. När den första produkten importerades till Sverige för att KRAV-märkas 1992, saknade KRAV fortfarande regler för arbetsvillkor. Importen gällde

kaffet Café Organico, och kaffe bönorna odlades av ett kooperativ i Mexiko. Importören i Sverige var företaget Sackeus, som blev KRAV-certifierat vid samma tid. Med hjälp av IFOAM, ett globalt samarbetsorgan för organisationer och personer som arbetar med produkter från ekologiskt jordbruk, kunde man ordna ett certifikat som intygade att det mexikanska kaffet odlades ekologiskt, och Café Organico kunde få sitt KRAV-märke. Ännu i dag finns mellan- och mörkrostat Café Organico att köpa i välsorterade Coop-butiker i Sverige. Och kaffet är fortfarande KRAV-märkt.

villkor. De reglerna gäller alla som arbetar med kärnverksamheten i en KRAV-certifierad produktion i Sverige, och de har fått särskilt stor betydelse när det gäller säsongsanställda för exempel vis bärplockning. Dessutom har KRAV regler för arbetsvillkor som används när man vill KRAV-märka en EU-ekologisk produkt från ett annat land. Motsvarande regler för arbetsvillkor saknas i EU:s för ordning för ekologisk produktion. KRAVs regler om goda arbets

FOTO: PRIVAT

2022 KRAV släpper en kokbok utan mat, “Inga bin. Ingen mat”, tillsammans med 31 kockar och matkreatörer. Utan pollinerande insekter hotas framtidens matproduktion.

KRAV tar fram fyra visionära målbilder, för biologisk mångfald, djurvälfärd, mindre klimatpåverkan och bättre arbetsvillkor.

18

19

FOTO: PIXABAY

Högre livskvalitet för fler

EFFEKTEN AV ATT STÄLLA KRAV A tt säkerställa rättvisa och anständiga arbetsvillkor är inte bara en fråga om moral och etik, det handlar om att bygga ett system som främjar långsiktig hållbarhet, både socialt och eko nomiskt. Effekterna är viktiga för den enskilda individen, men de påverkar i förlängningen även hela samhällen. Våra regler bygger på internatio nella standarder som FN:s allmänna förklaring om mänskliga rättigheter och ILO:s kärnkonventioner, vilket innebär att den som är KRAV-­ certifierad aktivt arbetar för att för hindra exploatering och orättvisor. När vi ställer krav på arbetsvillkor skapar vi förutsättningar för fler människor att arbeta med bättre arbetsvillkor. Det handlar om att ge bättre möjligheter, att säker ställa att människor inte utsätts för utnyttjande, tvång eller diskrimine ring. Det ger oss bättre förutsätt ningar för att alla människor ska ges samma möjligheter.

FRAMTIDSSPANING Finns det svenskt kaffe på hotellet?

F ör kaffeodlare runt om i världen blir hoten mot produktionen allt mer påtagliga. I takt med att temperaturen stiger, regnmönstren blir mer oförutsägbara och extrem väder har blivit vanligare minskar kaffeskördarna, samtidigt som kaffe kvaliteten blir sämre och skadedjur och sjukdomar sprids snabbare. I många av de länder där kaffe odlas, som Brasilien, Etiopien och Colombia, är kaffe en grundläg gande inkomstkälla för bönder. När skördarna blir sämre har bönderna svårt att investera i sina odlingar. Många av de problema tiska arbetsförhållanden som finns redan i dag, riskerar att förvärras. Det kan handla om barnarbete, utsatthet för bekämpningsmedel

utan skyddsutrustning, hårt fysiskt arbete i extrema temperaturer och löner som det inte går att leva på. Här spelar KRAV-märkningen en viktig roll. Genom att ställa krav på goda arbetsvillkor och en håll bar produktion – och vara beredda att betala lite mer för det – kan vi som konsumenter stötta de bönder som arbetar för en mer rättvis och hållbar kaffeproduktion. Repliken ”Finns det svenskt kaffe på hotellet?” kan få en annan innebörd i framtiden när klimat förändringarna riskerar att göra de traditionella kaffeodlingsregionerna obrukbara. Bland annat World Coffee Research och International Coffee Organization tror att nya regioner kan bli aktuella för kaffeodling.

För att minska risken för att vi ska behöva förlita oss på svenskt kaffe, och för att säkerställa att framtida generationer kan dricka sitt kaffe, krävs hållbarhetsarbete och rättvisa arbetsvillkor. Här spelar märkningar som KRAV en avgörande roll. Genom att stödja certifierade kaffeproducenter som följer strikta hållbarhetskrav, bidrar vi till att skydda både miljön och de människor som arbetar inom kaffeindustrin. Det handlar om att främja en odling som inte bara är ekologiskt och ekonomiskt hållbar

ARBETSVILLKOR

FOTO: KOLBJÖRN ÖRJAVIK

utan också socialt rättvis. När du väljer kaffe med

KRAV-märkning, hjälper du till att skydda både planeten och framtida generationers kaffedrickande.

2024 KRAV startar en total översyn av sina regler, för att de ska bli lättare att använda i digitalt format och vara vassare gällande djurvälfärd, klimat, biologisk mångfald och arbetsvillkor.

2025 KRAV fyller 40 år.

20

21

I den här rapporten har vi visat hur de val vi gör i matbutiken som konsumenter kan påverka både miljön och samhället – liksom de människor och djur som är en del av dem. Här ser du tre exempel på produkter och skillnaden mellan dem i vilken påverkan de har på bland annat klimat, biologisk mångfald och arbetsförhållanden*. Höga poäng innebär att produkten är mer hållbar utifrån respektive kategori. Varje val är viktigt

Poängberäkningen är gjord av Consupedia som kopplar samman enskilda ingredienser och produkter med 21 hållbarhetsparametrar inom områdena miljö, hälsa och rättvisa. Beräkning arna baseras på validerade hållbarhetsdata från etablerade institutioner såsom FN:s livsmedels organisation (FAO), Environmental Performance Index (EPI), Research Institutes of Sweden (RISE) och Livsmedelsverket.

VAL SOM RÄKNAS

70% MÖRK CHOKLAD

*Vi har jämfört de KRAV-märkta produkterna med Eldorado Hela körsbärstomater i tomatjuice, Agadeer hel kyckling och Lindt Excellence mild 70%.

22

23

KRAV fyller 40 år 2025, och det är 40 år som har gett EKO. Sedan 1985 har KRAV sprungit före och drivit utvecklingen av hållbart lantbruk och matproduktion i Sverige. Följ med oss under 2025 när vi tittar tillbaka på 40 år av hållbarhet och kärlek till djur, natur och miljö – och där vi även blickar framåt mot en mer hållbar framtid.