40 år som gett EKO i Sverige - en Effektrapport från KRAV 2025

BIOLOGISK MÅNGFALD

Främjande av biologisk mångfald sedan 1985 N är KRAV bildades 1985 rymdes de första reglerna gällande växtodling på SÅ BÖRJADE DET

Fler fågelarter som riskerar försvinna

Buskskvätta

Tofsvipa

Stare

SÅNGLÄRKORNA MINSKAR i antal, men även andra fåglar knutna till vårt odlings landskap blir allt färre.

Gulärla

Törnskata

Ängspiplärka

en A4-sida. En av reglerna var att undvika “syntetiska bekämpnings medel” i odlingarna. Det är ett beslut som har gynnat den biologiska mångfalden i 40 år. Med naturfräm mande bekämpningsmedel, som vi säger i dag, tar man inte bara död på skadeinsekter i odlingarna. Även insekter som behövs för att pollinera och befrukta grönsaker, frukter och bär stryker med när odlingar besprutas med insektsmedel. Forsk ning visar att det finns 50 procent fler arter av bin, humlor, fjärilar och andra pollinerare på och kring ekologiska odlingar än kring konven tionella odlingar. Över 75 procent av världens jordbruksgrödor är helt eller delvis beroende av insektspollinering. Under jord i ekologiska odlingar finns det upp till 20 procent fler arter och grupper av mikroorganismer än i konventionella odlingar – bland annat mikroorganismer som bidrar till nedbrytning av organiskt material och en bördig, mullrik jord. Efter andra världskriget ökade användningen snabbt av natur främmande bekämpningsmedel. Det var länge okänt vilka negativa konsekvenser det hade för djur och natur. Men 1963 kom marinbiologen Rachel Carsons bok “Tyst vår”, som kritiserade den ökande användningen av miljögifter − speciellt DDT − inom jordbruket, eftersom det hotade hela djurlivet. Bokens titel syftade på att man såg ett samband med färre antal fåglar, och boken fick stor betydelse för synen på användning av bekämpningsmedel. I Sverige för bjöds DDT på 1970-talet.

FOTO: SARA ÄNGFORS

Fåglarna på åkrar och ängar minskar – ekologiskt en del av lösningen

FOTO:PIXABAY

AKTUELLT

50% fler arter av pollinerare på ekogårdar

F åglarna på åkrar och ängar i vårt odlingslandskap blir allt färre. Det gäller exempelvis sånglärka, tofsvipa, buskskvätta, ängspiplärka, gulärla, törnskata, stare, hämpling, gulsparv och ortolansparv. Långt ifrån alla som promenerar längs en åker en solvarm sommar dag får numera höra och se en svirrande sånglärka stå ryttlande stilla långt uppe i luften. En fjärde del av dem har försvunnit i Sverige sedan 1970-talet. Under samma tid har tofsvipan minskat kraftigt, främst i Västsverige. Hälften av stararna har försvunnit de senaste decennierna. Gulsparven för svann nästan helt under 1950- och 60-talen, återhämtade sig men har åter börjat minska kraftigt. Och den

grönskimrande ortolansparven är en fågel som håller på att försvinna helt från Sveriges åkrar och ängar. En av de främsta orsakerna till den negativa utvecklingen av biologisk mångfald i odlingslandskapet är förändringar i jordbruket, där intensiv odling, minskade småbiotoper och användning av naturfrämmande bekämpningsmedel påverkar både fåglarnas livsmiljö och deras till gång till föda. För sånglärkan har minskningen av öppna jordbruksmarker, ofta när jordbruk läggs ner eller landskapet växer igen, lett till färre häcknings platser. Tofsvipan påverkas i sin tur av ensidig och intensiv spannmålsodling, där täta grödor och snabb växttakt

gör det svårt att hitta föda och skydd för ungarna. Det blir också svårt för många fåglar att hitta mat när färre djur betar på vallar och strandängar så att markerna växer igen. All förlust av biologisk mångfald är allvarlig, eftersom den är en förutsättning för liv på jorden. Men fåglarna kan ge en bra uppfattning om läget för biologiska mångfalden, eftersom de är både synliga och ljudliga, och oftast aktiva under dygnets ljusa timmar. Det finns dock ljuspunkter. Enligt en större forskningsgenomgång från 2014 fanns det 20 procent fler fågelarter på ekologiska gårdar. Därmed kan KRAV-certifierade gårdar som odlar utan naturfrämmande bekämpnings medel vara en del av lösningen.

BIOLOGISK MÅNGFALD

1985

1990

1988

1991

KRAV bildas. De första reglerna gäller växtodling.

Den första KRAV-märkta mjölken börjar säljas.

Varumärket KRAV registreras.

Coop lanserar Änglamark som är KRAV-märkt från start.

6

7