KRAVs ekobarometer Beredskap

KRAVs EKOBAROMETER

KRAVs LIVSMEDELS BEREDSKAP

EK BAROMETER

OKTOBER 2024

KRAVs EKOBAROMETER

Importstopp kan ge brist på mat

98% Nästan all frukt och bär i svenska livsmedelsbutiker kommer från import. Andra livsmedel med stor importandel är fisk, grönsaker, ost och nötkött. 50 PROCENT AV MATEN VI ÄTER IMPORTERAS

Om importen till Sverige skulle begränsas kraftigt eller helt upphöra – exempelvis vid kris eller krig – skulle vi snart få brist på mat. Vi importerar i dag cirka 83 procent av fisken. 70 procent av alla grönsaker, 60 procent av osten och 45 procent av nötköttet. Själva producerar vi endast totalt 50 procent av den mat vi äter. För att vi ska kunna odla själva, sådant som potatis, grön saker och spannmål, är vi dessutom beroende av importerade insatsmedel som konstgödsel och naturfrämmande bekämpningsmedel. Vid ett importstopp skulle vi få klara oss utan både de importerade livsmedlen och de insatsmedel som används i svenska odlingar. Det skulle sätta oss på hårda prov! Men det finns hopp. Ekologisk produktion klarar sig nästan helt utan import vilket gör Sverige mer självförsörjande. Ekologisk livsmedelsproduktion är därför mindre sårbar om vi skulle drabbas av ett importstopp. KRAVs ekobarometer handlar om Sveriges krympande självförsörjningsförmåga av livsmedel, och varför ekologisk produktion är viktig för Sveriges livsmedelsberedskap, på kort och lång sikt.

83%

70%

60%

45%

Frukt & bär

Fisk Grönsaker

Ost

Nötkött

KÄLLA: LRF, IMPORTANDELEN 2022; JORDBRUKSVERKET, SVENSK IMPORTANDEL 2022

KRAVs EKOBAROMETER

Kor viktiga för Sveriges självförsörjning

Sveriges förmåga att försörja landets invånare med livsmedel ligger på en historiskt låg nivå. Sedan 1990-talets början har vår självförsörjning minskat för nästan alla livsmedel. Vi producerar allt mindre av den mat vi äter. Produktionen av nötkött i Sverige har minskat kraftigt. Kor (nötkreatur) brukar beskrivas som ”motorn för matproduk tionen” i Sverige, och är därför viktiga för självförsörjning en vid kris eller krig. Från kor får vi kött, och från mjölkkor även mjölk, grädde, smör, ost och andra mejeriprodukter. Men antalet kor i Sverige minskar. Vi har i dag ca 1,4 miljoner kött- och mjölkkor på 10,5 miljoner invånare. För att vara självförsörjande på nötkött, skulle vi behöva ytterligare drygt en miljon kor.

Miljoner kor

Miljoner människor

Kor Människor

2,5

12

2

10

1,5

8

BARA 3 PROCENT AV ÅKERMARKEN. I Stockholms län bor nästan 25 procent av Sveriges befolkning, men där finns knappt 3 procent av landets åkermark och 3 procent av Sveriges jordbruksföretag. Inte ens den sammanlagda livsmedelsproduktionen i hela Östra Mellansverige räcker till för att täcka regionens behov.

6

1

1962

1972

1982

1992

2002

2012

2022

Antalet kor i Sverige minskar stadigt, samtidigt som befolkningen ökar. År 1962 hade Sverige 7,6 miljoner invånare och 2,6 miljoner kor. År 2022 hade invånarantalet stigit till 10,5 miljoner medan antalet kor hade sjunkit till 1,4 miljoner.

KÄLLA: JORDBRUKSVERKETS STATISTIKDATABAS; STATISTISKA CENTRALBYRÅN, BEFOLKNINGSUTVECKLING – FÖDDA, DÖDA, IN- OCH UTVANDRING SAMT GIFTERMÅL OCH SKILSMÄSSOR 1749-2022; LÄNSSTYRELSEN STOCKHOLM. UNDERLAG TILL STOCKHOLMS LÄNS LIVSMEDELSSTRATEGI – NULÄGESANALYS. RAPPORT 2018:19.

KRAVs EKOBAROMETER

Allt lägre självförsörjningsgrad

Samtidigt som Sveriges befolkning ökar, arbetar allt färre inom jordbruket där all livsmedelproduktion startar. År 2020 arbetade 166 336 kvinnor och män med jordbruk i Sverige, vilket var 7 procent färre än 2010. Under samma tid minskade antalet jordbruksföretag med 17 procent, till 58 791. Detta har lett till att självförsörjnings graden av livsmedel i Sverige har minskat. Allra mest gäller det smör, där självförsörjningsgraden 1995 låg på över 500 procent, men nu ligger på endast cirka 60 procent. Även självförsörjningen av nötkött och ost har minskat kraftigt. Om självförsörjningsgraden fortsätter att sjunka i samma takt som den har gjort sedan 1995, kommer vi år 2040 att vara självförsörjande till 54 procent på kyckling, till 40 procent på nötkött och till endast 21 procent på ost, om vi konsumerar på samma nivå som i dag.

Socker

Tomater

Äpple

Mjölk

Nötkött

Griskött

Ost

Potatis

Matfågel

Ägg

Morötter

Spannmål

140%

120%

100%

80%

60%

40%

20%

0%

1985 2022 I mitten av 1990-talet var Sverige fortfarande självförsörjande på griskött och kyckling, ägg och mjölk. Nu har vi spannmål, socker, ägg, mjölk och morötter så att vi klarar oss – så länge vi får de importerade insatsvaror som vi behöver för att producera dessa livsmedel. 1995 2005 2015

KÄLLA: JORDBRUKSVERKET, MARKNADSRAPPORT ANIMALIEPRODUKTER – UTVECKLINGEN TILL OCH MED 2022 FÖR NÖTKÖTT, GRISKÖTT, MATFÅGEL, FÅRKÖTT, ÄGG SAMT MJÖLK & MEJERIPRODUKTER; JORDBRUKSVERKET, PÅ TAL OM JORDBRUK OCH FISKE – FÖRDJUPNING I AKTUELLA FRÅGOR. 2023-05-17; JORDBRUKSVERKETS STATISTIKDATABAS

KRAVs EKOBAROMETER

Storskalig matproduktion är sårbar

Samtidigt som antalet jordbruksföretag blir färre och livsmedelproduktionen minskar, finns det livsmedel som produceras storskaligt i Sverige, av endast några få företag på ett fåtal platser. Dit hör ägg, där 20 procent produceras hos en enda producent, liksom allt socker som produceras i Sverige förädlas av ett enda sockerbruk. Det pågår också en utveckling mot färre mjölkgårdar med fler kor per gård. År 2000 fanns det 12 700 mjölkgårdar, i juni 2023 fanns knappt 2 700 kvar. Samtidigt har det blivit fler mjölkkor på varje gård, från i genomsnitt 34 kor per gård år 2000, till 110 år 2023. Under 2023 fanns 70 procent av alla mjölkkor på 40 procent av gårdarna. Dessa hade minst 100 mjölkkor per gård. Storskalig produktion koncentrerad till få platser skapar sårbarhet. Om en sådan anläggning slås ut på grund av ett sjuk domsutbrott, en brand eller något annat, får det stor negativ påverkan på tillgången på mat.

Antal gårdar

70% 40% av alla mjölkkor av gårdarna på

34 kor/gård

15000

12000

9000

110 kor/gård

6000

3000

0

2000

2023

Mjölkgårdarna blir färre och större. År 2023 fanns i genomsnitt 110 kor på varje gård. 70 procent av mjölkkorna fanns på gårdar med minst 100 kor per gård.

KÄLLA: JORDBRUKSVERKET, LANTBRUKETS DJUR I JUNI 2023

KRAVs EKOBAROMETER

Ekoproduktion viktig vid kris eller krig

HÄR ÄR SVERIGES MEST EKOLOGISKA LÄN

När importerad mat är billigare än den svenska, blir det olönsamt för svenska bönder att fortsätta kämpa på åkrar och i ladugårdar. Brist på lönsamhet tvingar dem att lägga ner sin verksamhet, och det leder till att ännu mer mat måste importeras. Det blir en ond cirkel, och ett dåligt utgångsläge inför kris eller krig. Genom att välja svensk mat i butiken, kan vi alla bidra till att öka Sveriges själv försörjningsförmåga. Allra bäst är det att handla ekologiska svenska livsmedel och stödja den ekologiska produktionen, eftersom ekologisk produktion i en situation med begränsad import är mindre sårbar på flera sätt: • Ekologiska bönder använder inte importerad konstgödsel och naturfrämmande bekämpningsmedel. De odlar dessutom det mesta av sitt foder själva och är därför mindre känsliga för importhinder. • Ekologiska bönder har ofta både djur och växtodling. De använder i första hand gödsel från sina djur eller från närliggande ekogårdar för odling av ekologiska grönsaker, rotfrukter och spannmål. Gårdarna finns spridda över hela Sverige, där det finns odlingsbar mark. Det ökar tillgången på flera sorters livsmedel lokalt runt om i landet, och ger bättre livsmedsberedskap och mindre sårbarhet. • En genomsnittlig ekologisk gård har mer jordbruksmark än andra gårdar för att eko bönderna odlar mer foder till sina djur. Det ger bättre självförsörjning. Dessutom finns det på ekologiska gårdar kunskap om hur man odlar utan importerad konstgödsel och naturfrämmande bekämpningsmedel. Det är viktigt, eftersom Sverige inte längre har några livsmedelslager. Jordbruket behöver då kunna fortsätta producera livsmedel, även om det är importstopp och andra utmanande förhållanden.

JÄMTLAND

36% 33%

GÄVLEBORG

30% 34%

VÄRMLAND

31% 38%

Kartan visar var i Sverige det finns mest ekologisk jord bruksmark. Allra mest fanns 2022 i Jämtlands län. Av de 36 KRAV-bönder som hade växtodling i Jämtland, hade 24 även djurhållning.

Ekologisk jordbruksmark

Ekologiska kor och får

KÄLLA: JORDBRUKSVERKETS STATISTIKDATABAS; JORDBRUKSVERKETS BEARBETNING AV LANTBRUKSREGISTRET ÅR 2020 OCH UNDERLAGET TILL OFFICIELLA STATISTIKEN OM EKOLOGISK PRODUKTION ÅR 2020, MUNTLIG UPPGIFT; KRAV.

KRAVs EKOBAROMETER

Ekologiskt är bra på kort och lång sikt

Ekologisk produktion är viktig för Sveriges livsmedelsberedskap. Men den är också viktig på lång sikt för att bygga bördiga och rena jordar, och säkra framtidens produktion av livsmedel. Därför finns all anledning att satsa mer på ekologisk livsmedels produktion. • Ekologiska jordar har ofta genomsnittligt högre mullhalt, som gör dem bördiga. Bördigheten byggs upp av organiskt material från stallgödsel och andra organiska restprodukter, och av fleråriga gräs-klövervallar som även binder in växthusgasen koldioxid. Bördiga ekologiska jordar har större biologisk aktivitet och stabilare jordstruktur, och har en vattenhållande förmåga som klarar torka bättre. • Frånvaron av naturfrämmande bekämpningsmedel ger friska jordar, rent vatten och ökad biologisk mångfald. Vid ekologiska odlingar finns i genomsnitt 50 procent fler arter av bin och andra pollinerande insekter. • Genom odlingen med ekologiska metoder på 18 procent av den svenska åkermarken, minskar användningen av konstgödsel med 35 000 ton varje år. Frånvaron av konstgödsel bidrar till mindre klimatpåverkan från jordbruket. Tillverkning av konstgödsel kräver stora mängder fossilt bränsle, som vid för bränning ger växthusgasen koldioxid. När man sedan använder konstgödsel på åkern tillförs stora mängder nytt kväve till odlingssystemet, utöver det som redan finns i kretsloppet. När kväve cirkulerar i och omkring jordbruksmark uppstår växthusgasen lustgas. För att säkra framtidens livsmedelsproduktion, är det viktigt att arbeta för minskad klimatpåverkan. Livsmedelsproduktion är det som drabbas först av extremväder (torka och skyfall), och när pollinerande insekter minskar.

VI BEHÖVER BÖRDIGA JORDAR. Användningen av stallgödsel och andra organiska restprodukter i ekologiska jordar gör dem mullrika och bördiga. Det är viktigt att vi har bördiga jordar inför framtidens jordbruksproduktion. Morötter är en av få produkter som Sverige i dag är självförsörjande på.

KÄLLA: EKOFAKTA.SE: MARKBÖRDIGHET OCH EKOLOGISK PRODUKTION; LANTBRUKET OCH KLIMATET. ETT HELHETSGREPP. EKOLOGISKA LANTBRUKARNA 2020.

KRAVs EKOBAROMETER

KRAV-CERTIFIERADE GÅRDAR ÖVER HELA SVERIGE

Det finns nästan 3 200 KRAV-certifierade ekologiska gårdar, och de är spridda över hela landet där det finns odlingsbar mark. Många gårdar har både djur och växtodling (62 procent år 2023). Det skapar lokala kretslopp där djurens gödsel används för ekologisk odling av potatis, grönsaker och spannmål.

KRAV ekonomisk förening, Box 1037, 751 40 Uppsala, Tel 018-15 89 00, www.krav.se – info@krav.se