40 år som gett EKO i Sverige - en Effektrapport från KRAV 2025

DJURVÄLFÄRD

”Vi ville inte ha instängda höns”

AKTUELLT

FOTO: SARA ÄNGFORS

– Vi ville inte ha instängda höns, och det var uteslutet att ha dem i bur, säger Lisa Schneider, äggproducent på Berga gård i Fjugesta utanför Örebro. Lösningen för Lisa och hennes familj 2003 blev att välja ekologisk KRAV-­ certifierad äggproduktion. Numer kan konventionella äggproducenter även ha värphöns frigående utomhus, men att alltid ha hönsen utomhus är inte något som Lisa Schneider tror på. – För hönsens skull vill jag kunna stänga in dem om det blir för kallt. Det är en av fördelarna med ekolo gisk äggproduktion, säger hon.

De 12 000 bruna och vita Bovans hönsen hos familjen Schneider är fördelade på fyra avdelningar. De har stora öppna ytor inomhus och våningssystem som liknar låg vegetationen i djungeln, där hennes ”djungelhöns” härstammar ifrån. I våningarnas krypin finns reden, sittpinne, mat och vatten. Hönsen äter KRAV-märkt foder, som till minst 50 procent är odlat på gården. För att de ska ha något att pyssla med får de grovfoder året runt och sand att bada i. Sommartid ska höns i KRAV-­ certifierad produktion vara ute större delen av dygnet under minst fyra månader, och totalt minst en tredjedel av sina liv. Men enligt

Lisa Schneider är de ute mycket mer än så. – Om inte myndigheterna bestämmer att hönsen måste vara inne på grund av fågelinfluensa, får de vara ute på marken tills frosten eller snön kommer. Då brukar de gå ut en stund, men springer in när de blir kalla om fötterna. Annars på vintern kan de gå ut på en över byggd veranda – om de vill, säger Lisa Schneider. Hon säger att det är jätteviktigt för henne att hönsen har det bra. – De ska ha det så bra det bara går, vara glada. Det är trevligt för oss som sköter dem, och även ekono miskt fördelaktigt. Friska djur produ cerar bra, säger Lisa Schneider.

En motreaktion som gett betande kor och bökande grisar

SÅ BÖRJADE DET

K RAV har alltid varit en pionjär när det gäller djurvälfärd, och det är ett av de områden där KRAVs regler går längre än EU:s för ekologisk produktion, och självklart betydligt mer än vad den svenska djur skyddslagen kräver. KRAVs engagemang och regler för god djurvälfärd kom som en motreaktion mot exploateringen av djur inom den konventionella produktionen. Där specialiserades djurhållningen och skildes från växtodlingen, samtidigt som gårdarna blev större. Värphön sen hölls i burar, och slaktsvins produktion och viss nötkötts produktion hölls inomhus utan möjlighet till utevistelse. Utgångspunkten för KRAVs regler var i stället att djuren ska vara en integrerad del i lantbruket. Fokuset har alltid varit att respektera djurens naturliga behov när det gäller beteende, foder och miljö. Till exempel

ska kor, som naturligt har för mågan att omvandla grovfoder till livsmedel, bara äta kraftfoder i begränsad mängd och i stället beta för att hålla betesmarken öppen och med stor biologisk mångfald. Grisar, som är bra på att bearbeta jorden, får böka och kan användas till att hålla marken fri från ogräs. Därför är det en självklarhet att djur på en KRAV-certifierad gård får vara ute

mycket. Det ger en rikare miljö än ett stall, men också både naturlig sysselsättning och starka djur. Till en början tillät KRAV en viss andel konventionellt foder för nötkreatur, men i dag måste allt foder vara KRAV-märkt, och minst 75 procent ska odlas på gården. För KRAV-märkt gris och fjäderfä har andelen konventionellt foder successivt minskat, till nivån om maximalt 5 procent i dag.

DJURVÄLFÄRD

Utdrag ur KRAVs regelbok om djurvälfärd 1988.

FOTO: LENA LARSSON

1997

2006 KRAV blir en tredjepartscertifiering vilket innebär att flera oberoende certifieringsorgan kontrollerar de KRAV-certifierade verksamheterna.

2001

Svenskt smör börjar tillverkas ekologiskt.

KRAV vinner Göteborgs Stads internationella miljöpris tillsammans med FSC och får dela på en miljon kronor.

10

11